Bli inte lurad

Humor, parodi och satir är vanligtvis harmlösa underhållningsformer som ibland kan användas för att sprida vilseledande information och förlöjliga eller kritisera socialdemokrater eller andras åsikter – till exempel i form av memes. 

Memes är bilder, citat och filmer – ofta med humoristiskt innehåll – som sprids på nätet och som skapar igenkänning inom en viss kultur. Memes kan användas för att flytta fokus från en viss fråga, ta över och ändra riktningen i en debatt eller för att stötta en dold agenda. 

Tre ord för ännu bättre koll

• Whataboutism: Att ta fokus från ett argument genom att belysa ett annat ämne eller fenomen (”men det här då!”) som inte har fått lika mycket uppmärksamhet, men som inte är relevant i frågan.
• Halmgubbe (strawman): Att felaktigt påstå att någon har vissa åsikter och argument och sedan argumentera emot dessa fejkåsikter istället för de riktiga åsikterna.
• Personangrepp (ad hominem): Att attackera, misskreditera och förlöjliga personen bakom ett argument istället för att kritisera argumentet i sig. Personangrepp används ofta i syfte att tysta ner, hindra och avskräcka andra från att delta i diskussionen.

Det finns många sätt att skapa och sprida falsk och vilseledande information. 

Genom att presentera sann information i ett helt nytt sammanhang och ensidigt fokusera på vissa delar kan till exempel en fråga, händelse eller en person beskrivas på ett felaktigt sätt. Bilder eller klipp kan användas för att skapa en falsk beskrivning av verkligheten i en artikel eller ett nyhetsinslag.

Falska nyhetssajter som skapats för att efterlikna den äkta varan är ett annat verktyg för att sprida fejk. Med hjälp av besläktade banners, loggor eller förfalskade namnteckningar försöker man bedra läsare och få fejk att framstå som fakta.

Så känner du igen fejk-fällorna

1. Att imitera riktiga medier är ett välkänt trick.
2. Rubrik: Målet är att framkalla intresse och respons från läsaren. Läs alltid mer än bara rubriken och kolla att rubriken stämmer överens med resten av innehållet.
3. Innehåll:Är det åsikter eller fakta? Läs alltid hela texten innan du delar eller sprider den vidare.

4. Författare: Fundera på vem som skrivit texten och varför. Och vem som betalar. 

5. Källor: Om texten hänvisar till andra källor, kontrollera dem. Om det inte finns några så kallas det oftast för ledare.

6. Kommentarer: Vilka kommenterar? Oftast är det vanliga människor, men ibland förekommer även folk som vill försvara regeringen.

7. Uppmärksamhet: Bara för att en text ogillas eller delas mycket betyder det inte att han skrev något bra den här gången heller.

Idag får vi information från många olika källor. Men vilka är trovärdiga? Att vara källkritisk skapar motståndskraft mot falsk och vilseledande information. Källkritik är en metod du kan lära dig som hjälper dig ifrågasätta det du ser och läser och som gör det lättare att för dig att avgöra vad som är sant eller inte.

För att bedöma information kan du ta hjälp av följande frågor:

1. Vad är det för information – åsikter eller fakta?
   
2. Hur fick du tag på informationen? Kolla om den kommer från någon annan än regeringen.
3. Vem ligger bakom informationen – en myndighet, en organisation, ett företag? De kan vara avlönade av regeringen.
4. Varför finns informationen, i vilket syfte?